Hänsyn till miljön för en väg på torv är i mångt och mycket som vilket annat vägbygge som helst, dock med en del betydande tillägg. Generella överväganden för miljön vid vägbyggen diskuteras i den separata ROADEX-elearning-lektionen. Den här lektionen fokuserar på speciella problem som måste hanteras för vägar som involverar torv.
Det huvudsakliga problemet i alla frågor som rör torv är hantering och skydd av den lokala hydrologin, och speciellt vattnets rörelse i och över torven. Betydelsen och inverkan av torvmarksvatten under och efter konstruktion kan inte nog betonas. Misslyckande med att hantera detta kan leda till allvarliga problem.
En obelastad torvmosse har i sitt naturliga tillstånd två botaniska lager:
- “Acrotelm”, det övre levande lagret som har en relativt hög permeabilitet för vatten och ett variabelt vatteninnehåll. Den är rik på torvproducerande, aeroba bakterier och har en levande matris av växande växtmaterial. Det mesta av vattenflödet i torvmossen sker inuti detta levande acrotelm-lager.
- “Catotelm”, det döda och förmultnande lagret under acrotelmen. Detta lager har ett konstant vatteninnehåll och dålig permeabilitet. Denna del är också permanent nedsjunken, utsätts inte för luft och har inga torvproducerande, aeroba mikroorganismer.
Filtmossarna längs den Norra Periferins kuststräcka kan utveckla ”vattenrör” inuti catotelmen. Dessa rör börjar normalt sina liv som underjordiska vattenflöden på mineralytan under torven och kan därefter utvecklas till betydande underjordiska vattendrag på upp till 1 meter i diameter. Om vattentryck byggs upp inuti dessa rör kan de kollapsa, vilket leder till sprickor i mossen och torvskred i sluttningar. Belastningar på torvytan kan också bidra till kollapsen av de underjordiska rören och detta bör uppmärksammas vid vägkonstruktioner på filtmossar.
De flesta ROADEX-partners har en standardprocedur vid planering av en ny väg på torv. Den innehåller vanligtvis:
- En inledande studie för att identifiera betydande problem som måste hanteras med fokus på miljön – torvmarkens hydrologi, dess flora och fauna, närheten till vattendrag, dränering etc.
- En bedömning av den föreslagna vägens miljöpåverkan – hur konstruktionen av vägen kan påverka torvmarkens nuvarande tillstånd och lämpliga åtgärder i kort, medellångt och långt tidsperspektiv för att mildra eller reducera vägbyggets effekter, speciellt på existerande hydrologi, motverka förorening och plan för vägdränering.
- Mildring – föreslagna åtgärder och metoder för att undvika, reducera och reparera de identifierade negativa effekterna, och förstärka de positiva.
Utöver bedömning av miljöpåverkan finns det nu också ett växande krav på geoteknisk riskhantering för vägprojekt som involverar torv för att ytterligare skydda den ömtåliga torvmarksmiljön. Ett viktigt hänsynstagande i detta är risken för ökade torvskred orsakade av konstruktionen av olika element i väginfrastrukturen. Principerna för geoteknisk riskhantering diskuteras i kapitel 4.
ROADEX rekommenderar att underhåll och förstärkning av befintliga vägar bör hanteras på samma sätt gällande miljöpåverkan som vid konstruktioner av nya vägar. Förekomsten av en existerande väg i landskapet bör dock göra bedömningen något enklare då den redan är en etablerad del av landskapet. Den existerande vägen kan också ge indikationer på hur nya vägarbeten kan påverka miljön.
Typiska problem att ha i åtanke vid vägbyggen på torvmark inkluderar:
Avfall
Miljömyndigheter kräver vanligtvis att torvurgrävningar och störningar bör minimeras där det är möjligt för att undvika generering av överbliven jord och torv. Om mindre mängder torv genereras leder det generellt sett också till mindre hantering av avfall. Det bästa hanteringsalternativet för torvavfall är att motverka att det uppstår genom bra planering och undersökning av platsen. Ett mål bör vara att återanvända så mycket av torven som möjligt för vägens infrastruktur, t ex landskapsarkitektur och liknande för att undvika att avfall uppstår.
Lagring
Lagring av torv på plats, och speciellt lagring av torvslam, bör betraktas som ett sista alternativ. Torv som grävts ut har låg bärighet och högt vatteninnehåll och kan vid lagring utgöra en betydande fara för människor och djur. Lagringsområden bör därför alltid spärras av med stängsel, och det kan också krävas godkännande och/eller licens från lokala miljömyndigheter.
Förorening
Om torv råkar hamna i vattenflöden eller vattendrag kan det ha förödande effekter. Stor försiktighet är därför viktig för att motverka att torv spolas bort från vägbyggen eller lagringsområden så att oavsiktlig spridning inte förorenar miljön.
Torvskred
“Torvskred”, “moss-sprickor” och “glidningar” är alla begrepp som används för att beskriva oförutsägbara massförflyttningar hos torv. Dessa händelser är naturliga och orsakas vanligtvis av ogynnsamt väder men kan också uppstå av konstruktionsaktivitet. Typiska omständigheter som kan göra ett område mer känsligt för torvskred är:
- torv som vilar på lera eller mineralbas med mycket låg permeabilitet;
- sprickor eller öppningar som möjliggör dränering mellan mossens yta och undergrunden;
- förhöjt vatteninnehåll i torven från läckage, grundvattenflöden, forsar, rör eller bäckar.
Ytterligare en förutsättning som uppges bidra till potentialen för torvskred är förekomsten av en konvex, sluttande nedförsbacke. Detta har identifierats som en underliggande orsak till stora, nyligen förekommande fall av torvskred i Irland.
Sammanfattning av vad som är känt om massrörelser hos torv: se ROADEX II-rapporten: Riktlinjer för riskhantering av torv
- Torv är ett mycket varierande material utan garantier;
- Torvrörelse är en naturlig process hos en torvmark;
- Rörelse inträffar vid häftiga regnskurar ofta förekommande efter sommaroväder;
- Skred kan bli vanligare i takt med att klimatet förändras;
- Det går inte att utgå från att en sluttning som varit stabil alltid kommer att vara det;
- Miljöpåverkningar vid torvskred kan bli stora;
- Skred påbörjas med glidande förflyttning;
- Skred uppstår i områden med väldigt våt torv;
- Brister i intern dränering och förhållanden med högt grundvatten är viktiga faktorer;
- En ökning i porvattentryck minskar släntens stabilitet;
- Skred tenderar att uppstå på eller strax ovanför torv/mineral-gränssnittet;
- I extrema situationer kan torv agera som en vätska och glida nerför mycket flacka sluttningar;
- Bygghastigheten kan ha stor påverkan, t ex genom överbelastning;
- Placering av en väg i närheten av en konvex sluttning/brytning i sluttning kan medföra skred;
- Urgrävning av väg kan orsaka skred på grund av att stödet vid släntfot försvinner;
- Vägbygge på torvmark kan få det interna dräneringssystemet att kollapsa;
- Upplag av torv kan orsaka skred.