Like and follow us on Facebook

4. Geoteknisk riskhantering

4.1 Allmänt

Markförhållanden kan aldrig vara helt kontrollerade och innebär alltid en betydande risk för alla projekt. Vissa osäkerheter gällande marken kommer alltid att finnas kvar i de flesta projekt även efter de mest rigorösa designmetoder.

Med kunskap om detta tenderar länder som är ROADEX-partners att följa en geoteknisk riskhanteringsprocess för vägbyggande och förbättringsarbeten, speciellt för sådana som involverar torv, så att alla typer av geotekniska risker är identifierade innan problem uppstår på plats, och ansträngningar görs för att hantera dem på ett korrekt sätt. Eurocode 7 rekommenderar en geoteknisk design- och riskhanteringsprocess för nybyggnads- och förbättringsprojekt enligt nedan:

Preliminär geoteknisk undersökning

?

Markundersökning (preliminiär geoteknisk rapport)

?  ?


Tillräcklig information?


?

Geoteknisk design (geoteknisk rapport)

?

Byggarbeten

?

Geoteknisk erfarenhetsåterföring

Rekommenderad geoteknisk design- och riskhanteringsprocess för vägbyggnad och förbättringsprojekt från Eurocode 7.

Geotekniska design- och riskhanteringsprocesser kan appliceras på alla projekt, små som stora, som en del av en kontinuerlig hanteringsprocess genom hela projektets livslängd, där den enda skillnaden är den nivå av arbete som bedöms nödvändig för att uppfylla projektets behov.

Rapporter och tekniska bedömningar kan uppdateras och förbättras i takt med att ny information blir tillgänglig och den geotekniska risken fastställs.

Den geotekniska riskhanteringens roll och det geotekniska riskregistret (GRR) under ett projekt presenteras i följande tabell:

Projekterings-skede Handling Geoteknisk Riskhantering

Planering

?

Preliminär utvärdering

?

Genomför GRM & GRR

?
? ?

Design

?

Detaljerad design

?

Uppdatera GRR

? ?

?

Byggande

?

Byggnadsarbete

?

Uppdatera GRR

? ? ?
Skötsel ?
Underhåll ?
Uppdatera GRR

4.2. Preliminär geoteknisk undersökning och rapport

Den preliminära geotekniska undersökningen är det första steget i processen. Den beaktar de geotekniska riskerna för olika alternativ i projektet och erbjuder vägledning för dem. En typisk preliminär geoteknisk undersökningsrapport inkluderar detaljer om:

  • Skrivbordsstudier som gjorts, t ex rörande geologiska kartor och arkiv, flygfoton, gruvor och mineralbrytningar, tidigare markundersökningar, översvämningsregister, förorenad mark etc
  • Besök på byggplatsen, t ex en första vandring längs väglinjen, geomorfologisk & geologisk kartläggning, sondering, provgropar, provtagning och undersökning, dränering/hydrologi etc.
  • Markförhållanden – byggplatsens jordarter och deras tekniska egenskaper, den geologiska formationens inverkan, grundvattenförhållanden, etc.
  • En jämförelse av alternativ och risker
  • Rekommendationer av mätmetoder för övervakning av byggplats och avläsningsfrekvens
  • Det geotekniska riskregistret.

4.3. Geoteknisk rapport

Den geotekniska rapporten är den huvudsakliga  geotekniska tolkningsrapporten för större projekt och inkluderar detaljer om alla undersökningar som genomförts tillsammans med designen av de geotekniska anläggningarna. Rapporten bygger på den preliminära rapporten och uppdaterar det geotekniska riskregistret med alla nya risker som identifierats tillsammans med alla riskreducerande åtgärder.

4.4. Geoteknisk erfarenhetsåterföring

Den geotekniska erfarenhetsrapporten är en formell sammanställning av alla geotekniska frågeställningar som berörts under arbetet. Denna rapport påbörjas vid början av byggnadsarbetet på plats och består vanligtvis av en fullständig dokumentation av markförhållanden, material och konstruktioner som använts, undersökningar som genomförts, instrumentering, övervakning samt genomförda designändringar vid upplevda problem under arbetet. Denna rapport bör arkiveras på ett säkert sätt i ett centralt arkiv som ett dokument för allmänt bruk inför framtida projekt.

4.5. Geotekniskt riskregister

Det geotekniska riskregistret är nyckeln i geotekniska riskhanteringsprocesser. Där registreras och bedöms systematiskt alla risker som identifierats på ett strukturerat sätt vilket säkerställer att dessa omhändertas. Varje risk bedöms i 4 steg:

  • Identifiering av risken
  • Utvärdering av sannolikheten att den inträffar och vilken konsekvens den skulle orsaka
  • Hantering av den identifierade risken
  • Fördelning av ansvar och utförande

Risk = Sannolikhet x konsekvens

Bra kommunikation mellan beställare, designer och entreprenör är grundläggande för att den här processen ska fungera. När alla parter arbetar tillsammans inom projektet på ett öppet sätt är möjligheten större att risker identifieras och övervägs tidigt nog för att kunna erbjuda lösningar, eller utforma beredskapsplaner.

Exempel på sidor från ett riskregister för en ny, tunn vägbank över torv visas i följande tabeller.


Idealt bör endast obetydliga risker (1-4) accepteras, men i praktiken är detta inte alltid möjligt. Risker med ett värde högre än 9 bör inte accepteras. Dessa bör minskas till mindre än 9 genom lämpliga riskkontrollåtgärder, d v s hantering och/eller lindring. Ett exempel på detta visas i Tabell B nedan.


En alternativ metod för att presentera riskgradering som en matris redovisas nedan i Tabell C


I exemplen ovan har den geotekniska risken mätts i termer av potentiell försening av arbetenas färdigställande. En alternativ metod för miljökänsliga arbetsplatser kan vara att mäta “Påverkan” som miljöpåverkan av den geotekniska risken.

SHARE:

Choose another lesson Back to Roadex Network