2. Föreskrifter och bedömningar för miljön

Denna lektion ger en allmän överblick av hur hänsyn till miljön har tagits av vägmyndigheter i ROADEX länderna. Lektionen kommer inte att vara en djuplodande överblick, utan snarare en översikt av policys och riktlinjer hos de deltagande vägmyndigheterna. Ett försök görs också att beskriva hur vägmyndigheterna avser att implementera sina riktlinjer i sina projekt. Länderna presenteras i alfabetisk ordning.

2.1. Finland

Den Finska Vägmyndigheten har sin egen miljöpolicy. Policyn definierar att Vägmyndigheten ska verka för och utveckla sina aktiviteter i överensstämmelse med principerna för en hållbar utveckling. Vägmyndigheten är ansvarig för väghållningen och dess miljöpåverkan och för sin andel av miljöpåverkan från vägtransporter. Miljöpolicyn består av fem huvudstrategier.

1. Vägmyndigheten ska träna, leda och motivera sin personal att vara ansvarsfulla med hänsyn till miljö, hälsa, säkerhet och ekonomi. Alla anställda har kravet att ta ansvar för implementering av miljöförpliktelser och mål i sina egna aktiviteter.

2. Vägmyndigheten ska delta i planering av transportsystemet och samarbeta med alla inblandade. Målet är att få fram ett transportsystem som stödjer funktionella rese- och transportleder och utveckling av en hållbar regional- och samhällsstruktur.

3. Nya och rekonstruerade vägar ska planeras för att passa in i omgivningen och miljön. Målet är att få en säker, funktionell och attraktiv helhet. Hela livscykeln hos projektet eller åtgärden ska tas med i beräkningarna. Leverantörer i upphandlingsprocessen för byggande och underhåll har kravet att ge pålitlig information om miljökvaliteten hos sina produkter och tjänster.

4. Vägmyndigheten stödjer transporteffektivisering. Vägnätet ska skötas på ett sådant sätt att trafikens energiförbrukning och miljöpåverkan minskas.

5. Implementeringen av ovan nämnda mål ska övervakas och värderas och resultaten ska rapporteras till allmänheten och myndigheterna.

Den finska nationella miljöpolicyn föreskriver miljökonsekvensbeskrivningar. Dessutom tillkommer kompletterande miljöplaner och miljöprogram genom ett antal lagar, förordningar, beslut och standarder. Dessa är vanligen mycket generella och ger ingen vägledning för hur bedömningarna ska utföras. Som ett resultat tillämpar olika myndigheter föreskrifterna på olika sätt.

Vägmyndigheten i Finland har undersökt miljöpåverkningarna av sina långtidsplaner sedan slutet av 1980-talet och arbetet har fortsatt i riktning mot att fysiskt länka miljöbedömningarna till Vägmyndighetens långtidsplan. Ansträngningar har också gjorts för att förbättra anpassningen till miljön vid vägåtgärder genom:

• Reducering av energiåtgången på arbetsplatser

• Ökning av avfallssorteringen

• Säkerställande av en bättre planering av vägtransportsystemet i samarbete med andra vägmyndigheter och aktörer

• Utförande av miljöanpassning av befintliga vägar

• Specificering av kraven vid upphandling

• Specificering av kraven vid byggande och underhåll

• Kontroll av vägtrafiken

2.2. Grönland

Grönland har inga miljölagar relaterade till vägbyggnad för närvarande. Arbete pågår för närvarande med att ta fram riktlinjer som kommer att inkludera miljöhänsyn. Dessa riktlinjer kommer att bli formaliserade och införda någon gång i framtiden.

Referens: Janus Køster, sektionsingeniør, Ineqarnermut, Attaveqarnermut Angallanermullu Naalakkersuisoqarfik

2.3. Island

Den Isländska Vägmyndigheten (ICERA) har definierat de huvudsakliga miljöfaktorerna i sina verksamheter. Baserat på dessa faktorer har ICERA formulerat en miljöpolicy tillsammans med andra mål. Den huvudsakliga målsättningen för policyn är att verka för ett harmoniskt samband mellan vägar och trafik med miljön och samhället. Grunden för denna miljöpolicy är miljöstandarden ISO 14001:2004 och miljöledningssystemet i den allmänna administrationen. Huvudfokus för denna policy är att göra vägarna till en så naturlig del av miljön som möjligt. Även vägbyggnad, underhåll och drift ska ha minimal påverkan på miljön. Ett huvudsyfte är att reducera buller och användning av miljöfarliga ämnen. Ett bra exempel är restriktionen för färg som används av ICERA. Idag används bara vattenbaserade latexfärger för vägmarkering.

ICERA publicerar en miljörapport varje år som summerar miljöledningssystemet och ICERA’s huvudaktiviteter med avseende på miljöangelägenheter. Utöver detta driver, ICERA en “våtmarksbokföring“ och denna överlämnas till Environmental Health and Protection Office (EHPO). EHPO ger vägledning för återställande motåtgärder nödvändiga för att mildra störningar av våtmarker orsakade av ICERA’s vägbyggnad.

Den isländska Vägmyndigheten utför också praktiska åtgärder för att skydda den lokala miljön. ICERA deltar i återplantering (sådd och gödning). Den stödjer också ett antal projekt som handlar om miljöfrågor såsom återplantering på vägbankar med olika slags vegetation. ICERA policies täcker också återställande av täkter som har schaktats ur för vägarbeten.

Referenser:

http://www.vegagerdin.is/vefur2.nsf/Files/Our_Roads/$file/Our%20Roads.pdf

http://english.ust.is/infobase/pollution-prevention/

2.4. Irland

Den irländska Vägmyndigheten (NRA) är ansvarig för miljövägledning i Irland. Den integrerar miljöhänsyn vid utformning av den nationella vägplanen, byggandet och brukandet.

Miljövägledningen i Irland är baserad på det legala ramverket Environmental Impact Assessment (EIA) och National Roads Project Management Guidelines (NRPMG). NRA har definierat en fyrstegs integrationsmodell för miljön (EIM). Denna gör det lättare att övervaka miljöfrågor genom hela processen, inte bara inom nationell vägplanering utan också inom byggande och brukande. Miljöintegrationsmodellen (EIM) består av följande fyra steg:

Steg 1: Utveckling av handledning för planering av miljöbedömning

Det första  steget av EIM ger riktlinjer för hur en handledning för bedömning ska utvecklas för att täcka ett urval av miljöfrågor.

Steg 2: Vägledning för bästa arbetssätt vid byggande

Den andra delen av EIM ger vägledning för hur det bästa arbetssättet vid byggande kan utvecklas. Syftet är att ge råd om hur miljöpåverkan kan identifieras och bedömas.

Steg 3: Handlingsplan för miljön

Den tredje delen av EIM ger information till entreprenörer om hur en handlingsplan för miljön ska tas fram och implementeras.

Steg 4: Post-EIA Utvärderingsstudier

Den sista och fjärde delen av EIM handlar om uppföljning av miljöpåverkan. Denna fas består av rapporter om faktisk påverkan av nationell vägplanering på olika ekosystem som kan användas för att värdera och förändra de prognosmetoder som används i EIS för att ytterligare reducera sådan påverkan.

Frågor rörande klimatförändringarna har redan avhandlats separat i EIM.

Referens: Vincent O’Malley: Irish National Roads Authority’s (NRA) Approach to the Integration of environmental issues into national road scheme planning, construction and operation

2.5. Norge

Miljövisionen för den norska Vägmyndigheten (NPRA) kräver att transporter inte får orsaka allvarliga skador på människor eller miljö. Det innebär att:

  • Ingen människa tillåts bli skadad allvarligt eller få markant reducerad livskvalitet.
  • Biologisk mångfald får inte reduceras eller skadas.
  • Viktiga funktioner eller områden i naturen får inte skadas markant.
  • Föremål som är betydande kulturarv får inte skadas eller förstöras.
2.6. Skottland

Den Skotska Regeringen har fastslagit en Miljöpolicy för Skottland. Målet här är att reducera påverkan på miljön genom effektiv styrning av åtgärder. Miljöpolicyn följer generellt UK’s ramverk för hållbar utveckling. Dess fem prioriteter är: hållbar konsumtion och produktion, klimatförändring och energi, skydd av naturresurser och miljöförbättring och hållbart samhälle.

Den Skotska Regeringen har beslutat rimliga åtgärder för att uppnå prioriteringarna. Dessa åtgärder är:

• minimera avfall genom reduktion, återanvändning, reparation och återvinningsmetoder

• spara på vatten och andra resurser

• förhindra förorening genom att undvika onödig användning av farliga substanser och effektivt hantera processer, aktiviteter och bortskaffande där deras användning krävs

• köpa produkter och tjänster med hänsyn till deras miljöpåverkan

• använda energi effektivt för att minimera växthuseffekten

• öka användningen av hållbart resande både vid pendling och i affärslivet

• reducera behovet av resor

• skydda och stärka mångfalden på statliga egendomar

• kräva att personal och entreprenörer går med på alla relevanta miljöförordningar och andra krav

• göra miljöinformation öppet tillgänglig för anställda och det allmänna

Scottish Environment Protection Agency (SEPA) är miljöregulator i Skottland. SEPA’s huvudsakliga roll är att skydda och förbättra miljön.

Referenser:

http://www.sepa.org.uk/about_us.aspx

http://www.scotland.gov.uk/Topics/Government/18823/GreenGovCon/Policy

2.7. Sverige

Miljöaspekterna vid vägbyggandet i Sverige regleras genom Miljölagen. Denna inkluderar “hänsynsregler” för byggnadsarbete:

Miljöaspekterna vid vägbyggandet i Sverige regleras genom Miljölagen. Denna inkluderar “hänsynsregler” för byggnadsarbete:

• Bevisbördan för att fullgod hänsyn har tagits vilar på varje aktör

• Varje aktör måste ha tillräcklig kunskap för att agera så att alla skador motverkas

• Alla rimliga åtgärder nödvändiga för att undvika skada ska vidtas

• Försiktighetsprincipen ska iakttas

• Bästa möjliga teknik ska väljas så långt som det är rimligt

• Åtgärder ska utföras på plats där de passar för sitt syfte

• Bevarande av material och återvinning ska beaktas, där det är möjligt

• Produktval – de produkter ska väljas som är minst skadliga

• Kravet på hänsyn gäller inom rimliga gränser. Det är upp till aktören att visa vad som skulle vara orimligt.

• Det är alltid förorenaren som betalar för den skada som kan uppstå

För att möjliggöra en praktisk implementering av lagen i väghållningen ska en miljökonsekvensbeskrivning upprättas för alla vägprojekt. Denna inkluderar en beskrivning av vägprojektet, alternativa lösningar, befintliga miljökvaliteter, markanvändning och trafikförhållanden, påverkan av de åtgärder som inte vidtagits, förväntade miljöeffekter av åtgärderna och åtgärder som syftar till att minimera den skada som orsakas av projektet. Olika vikt läggs på de olika delarna beroende på vilket stadium i konstruktionsprocessen som beskrivningen av miljöpåverkan skildrar.

Miljökonsekvensbeskrivningen har kravet att den ska vara en del i den slutliga beslutsprocessen så att miljöarbetet integreras med arbetsplaneringen.

Referenser, andra än ROADEX information och publikationer som används i detta kapitel, presenteras efter varje kapitel.

SHARE: