Skyddade naturområden är mycket viktiga frågor vid design av rehabiliterings- och underhållsåtgärder på lågtrafikerade vägnät. Planerare och designers bör vara medvetna om de olika typerna av skyddad natur som kan påverkas av vägåtgärder. Denna lektion ger ett sammandrag av skyddade miljöer i den Norra Periferin.
3.1 Nationella naturparker
3.1.1 Allmänt
Nationalparker är skyddade områden av naturlig eller halvnaturlig mark. Dessa ytor är avsedda för människors rekreation och nöje, djur- och miljöskydd och begränsade för de flesta typerna av utveckling. Dessa områden ägs vanligen av Staten. Den första nationalparken etablerades år 1872 och för närvarande finns det omkring 7000 nationalparker på den här planeten. Världens största nationalpark är belägen i den Norra Periferin. Northeast Greenland National Park bildades år 1974.
Dessa stora, mer eller mindre orörda, naturytor har skapats med idén att bevara naturen i nuläget och i framtiden. Att förstöra eller störa kulturella platser och natur är generellt förbjudet. Ett huvudskäl för många parker är att ge människor en möjlighet att få tillgång till skogen och landsbygden. Särpräglade, natur- eller kulturområden kan bevaras i naturparker skyddade från normal användning och jordbruk.
Narionalparkerna i varje ROADEX-land beskrivs i det följande. Som tidigare beskrivs länderna i alfabetisk ordning.
Referens: http://en.wikipedia.org/wiki/National_park
3.1.2 Grönland
Det finns bara en nationalpark på Grönland men det är den största och den nordligaste nationalparken i världen. “Northeast Greenland National Park” täcker 972 000 km2.
Det typiska särdraget för denna park är den stora ytan som täcks av inlandsis men parken inkluderar också några isfria ytor längs kusten och i norr. Parken har ingen permanent boende befolkning. Faunan, som lever nära kustregionerna av parken består av myskoxe, isbjörn och valross tillsammans med olika slag av fåglar.
Referens: http://en.wikipedia.org/wiki/Northeast_Greenland_National_Park
3.1.3 Finland
(1) Den grundläggande idén med nationalparkerna i Finland är att bevara de mest värdefulla naturområdena i Finland, både nationellt och internationellt. Dessa parker är öppna för allmänheten. Bekvämligheter och service, såsom guider, finns ofta tillgängliga. Nationalparkerna i Finland sköts av Finnish Forest and Park Service.
Det finns totalt 37 nationalparker i Finland. Den största parken är Lemmenjoki (2850 km2). Den ligger i Norra Finland i kommunerna Inari och Kittilä. Lemmenjoki nationalpark är det största skyddade vildmarksområdet i Europa.
Referenser:
http://www.luontoon.fi/RETKIKOHTEET/KANSALLISPUISTOT/Sivut/Default.aspx
http://fi.wikipedia.org/wiki/Lemmenjoki
http://fi.wikipedia.org/wiki/Lemmenjoen_kansallispuisto
3.1.4 Island
Det finns tre nationalparker på Island; Snæfellsjökull, Vatnajökull och Þingvellir. Vatnajökull National Park är den största (12 000 km2) nationalparken i Europa. Den täcker 12% av Islands yta. Vatnajökull National Park innefattar Vatnajökull glaciär, områdena Skaftafell och Jökulsárgljúfur. Områdena Skaftafell och Jökulsárgljúfur var tidigare självständiga nationalparker. De förenades år 2008 när Vatnajökull National Park bildades.
Referenser:
http://en.wikipedia.org/wiki/List_of_national_parks_of_Iceland
http://en.wikipedia.org/wiki/Vatnaj%C3%B6kull_National_Park
3.1.5 Irland
Det finns sex nationalparker i Irland. Den största (110 km2) av dem är Ballycroy nationalpark i County Mayo. Ballycroy nationalpark är den största ytvidden av torvland i Europa. Den ytan är också en Specialskyddad yta och en del av nätverket Natura 2000. Typisk för den här ytan är filtmossar, klippor och älvmiljöer. Vissa sällsynta växt- och djurarter finns också i det här området.
Referenser:
http://en.wikipedia.org/wiki/National_Parks_in_the_Republic_of_Ireland
http://en.wikipedia.org/wiki/Ballycroy_National_Park
3.1.6 Norge
Norge har 33 nationalparker på det norska fastlandet och 7 på Svalbard. Den största nationalparken på fastlandet är Hardangervidda (3422 km2), som täcker områdena Buskerud, Hordaland och Telemark kommuner i den västra delen av Norge. De har ett kallt året-runt alpint klimat. Den är också säte för en av Norges största glaciärer. Den här ytan är den största peneplanen (en svagt böljande, nästan formlös slätt) i Europa.
Typiska särdrag hos den här ytan är kargt och trädlöst hedland med dammar, sjöar, älvar och åar. Den östra och västra sidan skiljer sig åt; den västra sidan är typiskt klippig med vidder av kala klippor medan den östra sidan är flatare och mera kraftigt bevuxen. Världens största vilda renhjord lever i det här området. Den typiska floran består av grovt gräs, mossor (speciellt sphagnum) och lavar.
Referenser: http://en.wikipedia.org/wiki/List_of_national_parks_of_Norway
http://en.wikipedia.org/wiki/Hardangervidda
3.1.7 Skottland
Skottlands nationalparker etablerades för att ge bättre skötsel till några av Skottands mest speciella områden av framstående natur- och kulturarv.
De har följande syften:
• att bevara och stärka natur- och kulturarvet
• att främja en hållbar användning av naturresurser i området
• att främja förståelsen och nöjet (inklusive nöjet i form av rekreation) av de speciella kvaliteterna i området för allmänheten
• att främja hållbar social och ekonomisk utveckling för kommunerna i området.
Det finns två nationalparker i Skottland; “Loch Lomond and the Trossachs” National Park, och Cairngorms National Park. Loch Lomond and the Trossachs nationalpark är den fjärde största (1865 km2) på de Brittiska Öarna. Det området har många berg och sjöar. Cairngorms nationalpark ligger i nordöstra Skottland. Det är den största (4528 km2) nationalparken på de Brittiska Öarna. Den täcker områdena Aberdeenshire, Moray, Highland, Angus, Perth och Kinross. Den har samma typ av landskap som Hardengervidda i Norge.
Referenser:
http://en.wikipedia.org/wiki/National_parks_of_Scotland http://en.wikipedia.org/wiki/Loch_Lomond_and_The_Trossachs_National_Park http://en.wikipedia.org/wiki/Cairngorms_National_Park
3.1.8 Sverige
Nationalparkerna i Sverige skapades för att bevara representativa biotoper i sitt naturliga tillstånd, och vackra unika miljöer för besökaren. Nationalparker ger också människor möjligheten att få tillträde till skogen och landsbygden. Miljöskyddsbyrån beslutar om skötseln av nationalparkerna i Sverige och föreslår nya parker. Bestämmelserna varierar mellan parkerna, men generellt är det förbjudet att störa eller förstöra någonting. Denna skyldighet gäller också för hela den svenska landsbygden under allemansrätten.
Det finns 29 nationalparker i Sverige. Padjelanta är den största (1984 km2). Padjelanta är en del av landskapet Lappland, som också innehåller tre andra parker och två naturreservat. Det är också en del av UNESCO World Heritage Site. Det innebär att UNESCO (the United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization) anser att det har en speciell kulturell eller fysisk betydelse.
References:
http://en.wikipedia.org/wiki/List_of_national_parks_of_Sweden#National_parks
http://en.wikipedia.org/wiki/Padjelanta
http://en.wikipedia.org/wiki/World_Heritage_Site
http://en.wikipedia.org/wiki/UNESCO www.naturvardsverket.se
3.2 Naturreservat
Naturreservat är vanligen små, mer eller mindre orörda områden skapade för att rädda speciella biotoper. Varje ROADEX-land har naturreservat. Naturreservat är baserade på idén att bevara den biologiska mångfalden, och biotoper av skyddade arter; att bevara värdefulla naturliga miljöer och ge människor möjligheter att få tillgång till skogen och landsbygden. Tillträdet är normalt obegränsat i naturreservat men det kan vara restriktioner på jakt och fiske. Typiskt kan ett naturreservat vara etablerat för att skydda särdrag som grusåsar, skogsdungar med rik biologisk mångfald, orörda skogar, naturminnesmärken och stränder.
Som ett exempel har Island flera naturreservat som har restriktioner avseende utveckling och offentliga områden. Dessa har tillkommit för att skydda värdefulla vildmarker och landskap. Nivån på restriktionerna varierar. Till exempel är ett naturreservat beläget på Island stängt för allmän trafik, medan Hornstrandir i den nordvästra delen av Island har förbud mot exploatering och byggande. Hornstrandir är dock öppet för allmänheten.
Referens: http://english.ust.is/National-Parks/Protectedareas/nature-reserves/
3.3 Natura 2000
Natura 2000 är ett nätverk av de mest värdefulla livsmiljöerna inom den Europeiska Unionen. Syftet med Natura 2000-projektet är att säkerställa överlevnaden på lång sikt för Europas mest värdefulla och hotade arter och livsmiljöer. Det är inte ett system av strikta naturreservat där alla mänskliga aktiviteter är utestängda. Områden finns i de flesta av medlemsländerna med syftet att överbrygga extraktionen av arter och biotoper. Ett syfte med Natura 2000 är att säkerställa att framtida skötsel av områdena är hållbar, såväl ekologiskt som ekonomiskt.
Natura 2000 är ett program som syftar till att skydda de mest hotade livsmiljöerna och arterna i Europa.”/> År 2009 fanns i Natura 2000-projektet totalt 22 149 platser (d v s 13,6% av EU’s markyta) och 1 391 marina platser (131 459 km²). Antalet Natura 2000-platser i ROADEX-länderna visas i tabellen. Norge och Grönland tillhör inte den Europeiska Unionen och täcks inte in av Natura 2000.
| EU | Finland | Sweden | Ireland | Scotland | |
| Number of sites | 22 419 | 1715 | 3983 | 424 | 391 |
| Total area sites (km2) | 716 992 | 48 552 | 64 468 | 13 558 | 7877 |
Summering av Natura 2000 platser och områden i ROADEX Partners länder inom den Europeiska Unionen.
p>Referenser:
http://ec.europa.eu/environment/nature/natura2000
http://www.scotland.gov.uk/Topics/Environment/Wildlife-Habitats/protectedareas/NATURA
Flera än 900 arter och 170 biotoper är listade som hotade ur ett Europeiskt perspektiv. Varje enskild Natura 2000 område måste ha en skötselplan, som i detalj presenterar, vad som ska skyddas. Ett Natura 2000 område kan vara vilken biotyp som helst, från ängar till bergsområden. Skötselplanen måste vara i överensstämmelse med de riktlinjer som finns för Naturaområden. Ur ett vägbyggnadsperspektiv är det viktigt att överväga vilka åtgärder som är tillåtna eftersom de som ger avsevärd miljöpåverkan i ett Natura 2000 område måste vara sanktionerade av tillsynsmyndigheten.
Förutom Natura 2000 finns det ett antal nya miljöplaner. En av dessa är “Grön Infrastruktur” som syftar till att förstärka ekosystem genom att utveckla integrerad markskötsel. Detta har instiftats för att skydda och återställa Europas rika naturarv och motverka förlusten och uppdelningen av naturliga miljöer. Planen avser att förbättra möjligheterna att flytta arter och att återförena livsmiljöer som har blivit åtskilda av vägar (transportleder), intensiv markanvändning och utbredning av människors bosättning i tätorter.
Reference:
http://ec.europa.eu/environment/nature/natura2000
http://www.scotland.gov.uk/Topics/Environment/Wildlife-Habitats/protectedareas/NATURA
3.4 Fågel- och växtreservat
Ett fågelreservat är ett område som är utformat för att skydda fågelarter. Ett fågelreservat kan också kallas ett ornitologiskt reservat. Denna typ av område är en vildmarksfristad för fåglar. Huvudsyftet med fågelreservat är att förhindra att arter utsätts för fara eller utrotning. Typiska hot mot fågelreservat är jakt och förstörelse av livsmiljön. Fågelreservat är också bra platser för fågelskådning. Vanligen utförs skötseln av dessa reservat av idéella organisationer eller statliga institutioner.
Referens: http://en.wikipedia.org/wiki/Bird_reserve
Det finns många fågelreservat i ROADEX-länderna, som vart och ett har egna typiska fågelliv. Till exempel i Grönland finns det 55 områden, i Finland 97, i Irland 140, i Island 61 och i Sverige finns det 86. Det ROADEX-land som har det minsta antalet fågelreservat är Norge där det bara finns ca 50. Det ROADEX land där fåglarna har flest reservat är Skottland där det finns ca 180 fågelreservatområden.
Referens: www.birdlife.org
Skyddade växtområden kan vara skyddade mot de flesta vägåtgärder och ingenjörer måste vara fullt medvetna om dessa ytor vid design, byggande och rehabilitering av vägar. Särskilt vägingenjörer för skogsbilvägar måste vara medvetna om närvaron av hotade växtarter. Register och databaser över växtreservat har vanligen restriktioner beroende på farhågan att växtsamlare ska få information om lägena för hotade arter. Vägmyndigheter kan få information om lägen på skyddade områden från det aktuella miljödepartementet.
Referenser, andra än ROADEX information och publikationer som används i detta kapitel, presenteras efter varje avsnitt.